Helgen bjöd på kära återseenden. Både i form av vänner jag inte träffat på länge och i bästa staden Berlin. Hade längtat i flera veckor och blev så glad av att upptäcka att det fortfarande kändes lite som hemma efter ett helt år. Jag har alltid gillat bäst att stanna länge på ett ställe och att göra det lite till mitt eget. Att lära mig hitta och få en känsla för hur saker och ting fungerar. Som en ny del av det bibliotek av platser jag ständigt bär med mig.
I fredags var vi bjudna på finaste bröllopsfesten på legendariska Clärchens Ballhaus i Mitte. Danspalatset öppnades 1913 med namnet Büllers Ballhaus och bestod av två danssalar. En på bottenvåningen, för enkelt folk, och så spegelsalen på övervåningen – för societeten. Och så en bowlingbana i källaren.
Clärchens Ballhaus har överlevt två världskrig, nazism och DDR och när spegelsalen, som varit stängd och använd som lagerlokal sedan andra världskriget, återinvigdes 2005 fick spåren av det förflutna finnas kvar. Den flagnade färgen, de spruckna speglarna och stuckaturen, som bara delvis stått emot tidens tand.
Att sitta här på en bröllopsfest 2014 och tänka på allt dessa väggar sett gjorde mig ödmjuk inför historien och jag kände en märklig gemenskap med alla de som dansat på de där golven innan mig.
Blomstrande illustrationer till bordsplaceringen av begåvade Trine Natskår…
Historien känns som ett andetag bort. Flagnande färg och kulhål i speglarna.
Alla fina gäster och nya möten…
… och den vackraste bruden som tog en nypa luft på terassen.
Tack underbara vänner för en oförglömlig kväll. All lycka och kärlek till er!
Clärchens Ballhaus ligger på Auguststraße i Mitte (fd. Östberlin) och är öppet från kl 11 varje dag. Man kan fika och äta pizza i trädgården som vetter mot gatan. Spegelsalen är öppen under olika konserter och arrangement. Kolla in programmet här.
